Finns det någon annan Gud än jag, någon klippa som jag inte vet om?
Om inte ens Gud vet någon annan.
Finns det någon annan klippa? Nej, jag vet ingen.
Finns det någon annan trygghet? Nej, jag vet ingen.
Vem är Gud utom Herren, vem är en klippa utom vår Gud?
Det finns ingen annan.
Men det finns en.
Imorse såg himlen ut som jag kände mig. Överträffade förväntningar är årets tema. Idag med ökad intensitet och klarhet; feber som försvann, närvaro i möten, kraft i bön, ömsesidig tacksamhet och förundran. En matlåda som var godare än jag trodde, en låt som blir bättre för varje lyssning, ett barn som somnar snabbare än väntat. Connection och feelings, sol som tittar fram, kanelbulle till kaffet, gemensam längtan, skaparglädje och en varm hand i förbifarten. Torsdagar i november kan också.
Jag vill kunna fylla livet med sådant jag längtar efter, inte vänta på gyllene tillfällen som aldrig tycks infinna sig utan istället skapa förutsättningar för bättre val i vardagen. Något som är viktigt för mig är att läsa och låta mig påverkas av bibeln, men i praktiken kan det vara svårare att få till de där stunderna till att bli mer än något som ska avklaras. Tur då att det finns hjälp att få!
Jag har testat några olika bibelläsningsplaner och Read Scripture är den överlägset bästa. Varje dag läser man ungefär tre kapitel plus en psaltarpsalm, på så sätt läser man igenom hela bibeln på ett år. Till varje bibelbok följer minst en film från Bible project, jag har skrivit om dem förut men det tål att upprepas hur fantastiska de är. Framförallt till de delar av bibeln som är svårare att förstå eller bara är sega att läsa – filmernas undervisning ger sammanhang och fokus. Jag har läst bibeln dagligen i många år men den här planen hjälper mig att se både den stora berättelsen om Guds handlande genom historien och de viktiga detaljerna.
Read Scripture finns där appar finns, men det går också att skriva ut planen om man vill köra analogt. I så fall hittar man filmerna på Bible projects youtubekanal. En fördel är att följa planen tillsammans med någon eller några, vilket jag har förmånen att göra. Kanske fungerar det motivationshöjande, men framförallt är det värdefullt att kunna dela tankar och frågor med någon som läst samma sak.
En toppenkänsla i livet är när uppbyggliga rutiner har satt sig och går av bara farten. När man ätit sig hungrig och det där lite motiga blivit något man varken vill eller kan vara utan.
Vad tänker ni på?
Jag tänker på att den här personen funnits i åtta år. Tänk om jag visste att det var han den där måndagsnatten då snön vräkte ner och vattnet gick. Tack Gud att det var han.
Jag tänker på hur Älvsbyn kan väder. Hur kallt tio minus känns såhär i början. Och hur alla är överens om att minusgrader och sol är bättre än plusgrader och regn – även om temperaturen inte tar hänsyn till våra åsikter är det fint med konsensus.
Jag tänker på Etiopien, alla som måste lämna och alla som måste stanna kvar.
Jag tänker på hur jag i söndags fick höra att naturens grundfärg är lila. Mitt liv har inte varit detsamma sedan dess.
Jag tänker på hur jag ska göra mitt jobb. Alltså hur jag kan göra det bästa möjliga av den tid jag har, hur jag ska kunna möta människor utan att stressa vidare till att-göra-listor.
Och så tänker jag på hur förunderligt god Gud var mot mig i nödens tid. Hur god han fortfarande är.
En genomglad åttaåring
Äta frukost och spela spel
Ljus fulla kyrkogården
Älskade människor i mitt kök
Saknad och längtan
Bröd och vin
Nyheter från Etiopien
Barnkalas
Middag med vänner tre dagar i rad
Kom till ro, min själ,
Herren har varit god mot mig.
Novembersol
En tvååring i knät
Påminnelser om evigheten
Längtan efter evigheten
De bara vet
De bara gör det
De vågar friskt och vinner allt
De bara vet
De tar rygg
De jublar över att dagen är här
De bara vet
De har fått nog
De vet varifrån de kommit
De vet vart de ska
Dagarna är långa men veckorna går fort, nu väntar ett efterlängtat höstlov som en paus från allt vanligt. Fast de senaste har inte heller varit så vanliga, då vi har haft hållbarhetsvecka på Älvsby folkhögskola. Otroligt njutbart att kunna göra såna folkhögskoliga grejer igen! Så fort det är schemabrytande, meningsfulla aktiviteter på schemat känner jag livet i mig – för att jag ser livet i andra. Den där pulsen som liksom var på paus under distansstudierna är så välkommen. Människor som möts, får testa nya saker, lära av varandra och växer som individer och i gemenskap, det finns knappt något bättre.
Snön kommer och far. Igår regnade det mesta av den bort men imorse fick vi återigen vakna till vitt. Jag jobbade hemma och det kan verkligen vara härligt i rätt dos, någon gång per vecka sådär, när listor behöver bockas av och tankar behöver tänkas klart. Då är det underbart att få arbeta i sin egen takt, laga en god lunch och börja och sluta dagen med utomhus.
I bakgrunden spelades bland annat Yasmin Williams vars musik jag tycker så mycket om och som i veckan gav en hemmakonsert. Men mest var det tyst, på det sköna sättet.
Vardagen är i rullning, också den på det sköna sättet. Läxor, gympapackning och tider har satt sig, vi somnar och vaknar och kommer och far – jag är glad att vi fått ett par månaders träning på rutinerna innan snö och is ska in i ekvationen. Isiga bilrutor och blöta överdragsbyxor kräver ett annat fokus än det man har i augusti. I oktober vet jag lite mer vad jag gör och varför. Gud och människorna jag har förmånen att möta har påmint mig.
Livet jag får leva
Framtiden jag får längta efter
Fasta steg utan tvekan
Nya vägar och djupa rötter
Luften jag får andas
Landa, höra till
Skärp synen när jag famlar
Och i mig, andas liv
Livet jag får dela
evighet och nåd
våra sår vill han hela
nycklar till fulla förråd
