Mörkare, kallare, tystare
Träden gula och nakna
Den spirande vårens motsats; förruttnelsens tid är här
Talar om förgänglighet och hopp, att allt får ett slut, hur illa det än verkar
Hur illa det än gör mig, ska löven gulnas, falla av, ruttna
Frisk luft ska fylla mig, något annat ska ta vid
Något annat ska ta vid.
För ungefär ett år och åtta månader sedan började Erik planera upplägget på en film. Den som skulle bli den mest avgörande filmen i mitt liv, eftersom den ledde upp till frågan ”vill du gifta dig med mig?”. Han hade förberett, planerat och jobbat i tre månader och lagt ned stor möda för att hålla det hemligt för mig. Här kommer några bilder från filmen.
Det var en väldigt fin film. Väldigt, väldigt fin. Mitt svar kom omedelbart och med säkerhet.
Så när bröllopet bara var ett par veckor bort fick jag en liten idé. Eriks bror Anders (Tack Anders!) och jag träffades i smyg och planerade en musikvideo som vi skulle hylla Erik med. Superhjältar och Guardians of the Galaxy var vår inspiration och låten skulle nog kunna klassas ”vår låt” med tanke på hur mycket vi har fuldansat till den. Med hjälp av Jakob, Elin, Emma och Josef gjorde vi denna film. (Tack vänner!)
Extra mycket tack till Jakob som höll i kameran och redigerade ihop det hela.
Puss! /Malin
En helg i september fylldes av all möjlig idyll; hav och klippor, barn som satte sig i tuvor av ljung, nybastade vänner och god mat. Spontandisco innan lunchen, idel uppmuntran och inspiration. Och jag vet inte hur det är med er, men jag kan verkligen må bra av att komma bort ibland, prata om andra saker, andas annan luft, lyssna på vad andra bär på för tillfället. Vännerna jag var där med är exceptionella på så vis att de alla har så mycket energi, ett driv framåt som jag gärna dras med i.
Några veckor har nu gått men den friska luften jag andades in har ännu inte tömts från lungorna. Bland det bästa med att åka hemifrån några dagar är att komma hem och se det invanda med nya ögon, med intrycken från vännerna i ryggen. Laga lite annan mat, lysnna på ny musik, rensa garderober och påbörja nya stickprojekt.
Superkollo på Bullerö, septembers bästa!
/elin
(alla bilder är från superkvinnan @juliaivansson)
Jag hade turen att hitta ett fint Alfapet på second hand och tänkte göra en slags skylt där man kan använda bokstäverna till att skriva olika saker. Men så kom jag på att det nästan alltid är bättre att göra något användbart istället för endast dekorativt, och såhär gick det till när spelet blev ett grytunderlägg och två… muggunderlägg? Coasters på engelska, hjälp mig någon!
Oändliga möjligheter!
Efter lite pusslande framkom några ord från Jesaja i Bibeln.
Och såhär exalterad blev jag när antalet bokstäver blev till en helt jämn fyrkant.
Förutom själva brickorna behövs lim av något slag och en bit filt som är snäppet mindre än underläggets yttermått. Jag satte en dutt klister på bokstavsbrickans avigsida, lite på filten, lät det torka nån minut för att sen sätta ihop dem. Brickhållaren från spelet använde jag för att få kanterna så raka som möjligt, men en linjal eller en bokrygg hade fungerat lika bra.
Efter limmandet fick allt torka under något tungt och därefter var de klara att användas.
Sharew, Biruk, Lodo och Laka är min mans farfar (och vårt efternamn), farfarsfar, farfarsfarfar och farfarsfarfarsfar. Han kan namnet på sina förfäder i typ elva led och jag känner mig väldigt historielös i jämförelse. Och av de skrala resterna fick jag ihop Få mat och puss o sån lyx – en påminnelse om att det mest vardagliga oftast är det finaste.
Så om du har ett alfapet i dina gömmor, eller råkar hitta ett begagnat, vet du nu vad du kan göra av det. Tänk att göra det här tillsammans med vänner, vilket briljant upplägg för en härlig kväll/möhippa/födelsedag/måndag. Bjud mig om ni styr upp nåt sånt!
/Elin
Tovade tofflor. Jag gillar. För dig som gillar att sticka men inte vill göra något allt för avancerat, kan jag varmt rekommendera det här mönstret. Det är faktiskt väldigt enkelt. Du stickar med två stickor, behöver tre nystan av fritidsgarn (eller annat garn av ull) och när mönstret är klart kommer det se ut ungefär som ett stort T. Sen är det bara att sy ihop och in i tvättmaskinen. Jag älskar att sitta ute på balkongen nu när hösten har kommit, dricka te och mysa i dessa tofflor.
Här kommer mönstret för damstorlek:
– Lägg upp 64 maskor på en sticka.
– Sticka rätstickning fram och tillbaka tills stickningen är 13 cm.
– Maska av 10 masker på vardera sida. (Alltså maska av tio masker, fortsätt sticka tills du har 10 masker kvar och då maskar du av dem.)
– Fortsätt över resten av maskerna till stickningen är 28 cm totalt.
– Varva att sticka 2 räta och sedan 2 räta tillsammans stickan ut.
– Sticka sedan räta två varv stickan ut.
– Nu ska du varva att sticka 1 rät och sedan 2 räta tillsammans stickan ut.
– Sticka sedan räta två varv stickan ut.
– Sticka bara 2 räta tillsammans stickan ut.
– Sticka sedan räta två varv stickan ut.
Nu ska du klippa av så pass lång tråd så att det räcker till att sy ihop tofflan. Trä tråden på en stoppnål och trä igenom tråden genom maskorna. Fortsätt sedan att sy ihop tofflans ovansida. Nu kan du välja om du vill har en ”slits” längst upp på tofflan (se de rosa tofflorna) eller sy ihop dem helt så att de ser ut som de gråa tofflorna. Sy sedan ihop baksidan.
Tovning: Det går att göra för hand eller med tvättmaskin. Jag tycker att tvättmaskinen ger ett gott resultat så jag körde mina tofflor 2 ggr i 90 grader med 1 msk vanligt tvättmedel. Du får själv avgöra om du är nöjd med resultatet efter en gång i tvättmaskinen. Var bara beredd på att resultatet kan variera från maskin till maskin. Om du ändå ska tvätta så kan du lika gärna kasta in tofflorna tillsammans med tvätten. Ger lika bra resultat och så sparar vi på miljön!
Lycka till!
/Malin
Kuddar är något jag tänkt på väldigt mycket de senaste åren. På riktigt alltså – de jag har i soffan har jag inte gillat, vill inte köpa nytt och har inget passande tyg att sy av. Längst ner på listan av verkliga problem, men lite bättre känns det allt när jag nu fått en lösning på kuddsituationen här hemma. På PMU, och säkert en hel del andra andrahandsbutiker, går det att köpa mattrasor som får det att klia i fingrarna. Sist kom jag över ett gigantiskt nystan i finaste senapsgult, som jag satte igång att sticka med på encentimentersstickor.
Räta, hårda maskor rakt igenom, i samma bredd som innerkudden.
Fördel grov stickning: barnet kan härja fritt, inget remsas upp (och skulle det mot förmodan hända går det supersnabbt att sticka ikapp).
En kväll satt Malin och jag på balkongen och stickade (true story) och vips var det dags att sy ihop sidorna. Jag valde att virka för att ingen nål funkade, och ni kan se hur varenda handmuskel jobbar.
Så var den klar!
Egentligen har denna sommar bjudit på varken ledighet i traditionell mening eller någon hängmatta att fördriva tid i. Men när kvällarna blev ljusare bestämde jag mig för att läsa något det sista jag gjorde på kvällen. För att det är mysigare än att kolla tusen bloggar som ändå aldrig uppdateras, jag sover bättre och läslusten vaknar till liv. Så blev det några böcker även denna märkliga sommar, och jag tänkte dela med mig av de tre senaste.
En storm kom från paradiset av Johannes Anyuru hittade jag till tack vare instagramkontot afroakademin – och jag förstår inte hur jag kunnat missa denna geniala bok? Anyuru skriver väldigt målande om sin pappa som lämnade Uganda för att utbildas till pilot i Grekland, varpå han återvände till Afrika där Idi Amins styre minst sagt vände upp och ner på livet, som han föreställde sig att det skulle vara. När böcker är som bäst påverkar de ens tänkande, och jag upplevde att mina sinnen blev skarpare under tiden jag läste denna. Helt plötsligt får man ord för vardagliga upplevelser, bara det är fantastiskt.
Katastrofdoktorn är skriven av Johan von Schreeb, kirurgen som arbetat i konflikthärdar runt om i världen och varit med och grundat Läkare utan gränser i Sverige. Jag gillar att få perspektiv på tillvaron, och efter några år i biståndskarusellen uppskattar jag författarens ifrågasättande både av sin egen godhet och MSF:s uppdrag. Men direkt efter Anyuru upplevdes språket som rätt tunt (läs den här först om du ska läsa båda på raken), och faktum är att det är en skildring av en katastrofbesökare – detta tycks von Schreeb medveten om, men det blir lite som att kolla genom ett nyckelhål istället för att få hela bilden. Det som stannat kvar i mig sen jag läste boken var hans iakttagelse att alla människor världen över lider lika mycket om ett litet barn dör, en ung kvinna förblöder efter en förlossning eller om kriget tar livet av ens man. Skillnaden är att många andra länder, till skillnad från Sverige, har ett språk, ritualer och traditioner som hjälper de närstående att hantera traumat.
Under lejonets blick av Maaza Mengiste är en blandning av verklighet och fiktion i sjuttiotalets Addis Abeba, då kejsaren Haile Sellasie störtades och vansinniga Derg-regimen tog över. Det här var andra gången jag läste boken, dels för att jag ville ha lite etiopienfeeling (ett ständigt behov) men framförallt för att jag vid första läsningen inte hade bott i Addis mer än några kortare svängar. Nu får allt en annan dimension då jag tänker på att mina svärföräldrar var med om allt detta ofattbara. Plus att det är en väldigt vackert skriven bok, bra översatt och med exakt rätt balans mellan analys och spänning.
Rekommenderar alla tre – min princip att enbart läsa bra böcker står fast. Har ni läst nåt bra i sommar?
Silver och guld har jag inte, hälsan och styrkan har lämnat mig
Händerna är tomma, bankkontot likaså
Men det jag har, det har jag verkligen;
Vetskapen om vem jag tillhör, vem som äger mitt liv och aldrig släpper taget
Det jag har, det har jag verkligen
Glädjen var stor när jag upptäckte She reads truth – en app som kryllar av liv, med bibelläsningsplaner och lovsång och konst. Som jag tidigare skrivit mår jag bra av att läsa Bibeln på andra sätt än typ tre kapitel om dagen, så alla alternativa sätt är välkomna. Jag har börjat med planerna Hymns – vilken skatt! Ett gäng bibelverser, en liten reflektion över en psalm och tillhörande illustration och musik. Precis vad jag behöver, detta har hjälpt mig mycket under denna svåra tid i livet. Älskar att det känns naket och ärligt, och att de kombinerar så många uttryck.
Det är ett tydligt fokus på kvinnor – tusen pluspoäng för det! Och estetiken spänner liksom över många stilar vilket jag också uppskattar. Ni hör ju, vansinnigt bra!
Löftena kunna ej svika, i full blom rusar sommaren fram. Jag luras ofta att tro att blomsterprakt och ljusa nätter ska driva problemen på flykt, men vet innerst inne att det jobbiga i livet sällan sätts på paus. Men förhoppningsvis erbjuder vackra solnedgångar och de många glassarna en möjlighet att andas lite lugnare.
