Torsdag kväll

1 Comment

Det är torsdag kväll, har känts som fredag hela dagen, himlen är svagt aprikosfärgad och gråblå genom bubbliga vardagsrumsfönster. I förrgår sprang jag längre än jag gjort på två år – det säger mer om de två åren än distansen – och jag stannade vid havet. Fåglar som grupperade sig, flög i v-form över sundet mellan vårt land och danskarnas, näbbarna vända söderut. Solen brann vid horisonten och det torra gräset som samsades med sanden blev svagt rosa. Jag tog upp telefonen och filmade, varför tror jag att det ska gå att fånga? Sprang senare förbi andra som stod i samma position, höll upp en telefon mellan sig själva och naturens under.

Äppelträden dignar, det är tredje året vi kan plocka från dem. Tredje hösten i Skåne, en höst som drar på sin ankomst genom tjugo grader en torsdagseftermiddag. Jag ser framför mig hur äpplena ska bli pajer och smoothies, min man tänker dricka och äppelmos. Och så ser jag framför mig hur himlens gråblå färg tar över och mörknar, det aprikosa försvinner ner i horisonten mellan tegelhus och trädkronor. Minnet av dagens arbete sjunker långsamt undan, kvällstankarna tar över, är friare och lugnare. Vad kommer den här dagen bli ihågkommen för? Inget särskilt. En helt vanlig dag, tack gode Gud för den.