Hemlängtan
Januari präglades av en för mig ny känsla; hemlängtan. Jag var inte mer än några mil bort, på jobb, hos kompisar, på affären, men hela tiden längtade jag hem. Medan vansinnigt låga temperaturer förstås gjorde sitt var den största orsaken allt jag ville göra. Skriva, laga mat, se film, sticka, skriva brev och läsa – hemma.
Nu har den slagit till igen. Vill sitta på balkongen och läsa, sy kuddar för att ha det ännu härligare där, plantera tomatplantor, höra barnen leka på gården, skriva sms och äta goda grejer. De lediga dagarna fylls snabbt med diverse utflykter och besök hos vänner, men jag undrar om jag inte ska bejaka denna nya sida hos mig själv?
– Jag tror vi måste fara nu, jag längtar hem.
Maria H
6 juni, 2019 @ 10:47
Ja, bejaka den! Det är ju nånting fint, att ha en hem att längta till. Jag längtar ofta hem. Hem till min lägenhet där jag i tystnaden eller till peppig musik kan göra sånt jag gillar: läsa, pyssla, skriva, bearbeta tankar och händelser, dricka te. Sen har jag en annan hemlängtan, den till Västerbotten. Om några veckor bejakar jag den och flyttar dit! Önskar dig allt gott i bejakandet av livet! Btw, så är ”bejaka” ett roligt ord.
maytember
12 juni, 2019 @ 23:02
Haha, sant! Ett sånt vuxenord dessutom.
Så roligt att du flyttar norrut! Bra val, hoppas det till och med blir bättre än du hoppats